Occultus 9+

Välgjort, lätt annorlunda spel

Du får ett brev från din morfar som ber dig komma till Palermo. Er släktförbannelse har vaknat. När du kommer dit är han borta och tjock, svart, mystisk rök försvinner in i en spegel i hans hus. Vad har hänt och hur ska du kunna hitta honom? Du får snart upp spåret på ett ockult sällskap som håller riter i katakomberna under en kyrka.
Ska du lyckas rädda din morfar och stoppa de djävulusiska riter som pågår?

Välgjort spel med bra story och en liten twist på slutet. Kanske hade velat ha en liten avrundning, men vet att det är sällsynt i spelvärlden.
Saker jag gillar är att det inte finns en massa extragrejer som du ska samla. Även om sådant är tänkt att ge extra utmaning eller nåt, så tycker jag ofta att det tar fokus från handlingen och spelupplevelsen. Så det är skönt att slippa. De mynt som du ska hålla utkik efter använder du i spelet, så det är en annan sak.
Också väldigt trevligt att den dolk du plockar upp ganska tidigt i spelet har du kvar, så när något behöver skäras eller petas loss, så kan du använda den. I många spel verkar alla redskap vara engångsgrejer som slängs bort efter en användning, trots att du förstår att du säkerligen kommer att behöva en sådan grej fler gånger. Om jag var i utsatt läge i verkliga livet och kom över en kniv, så skulle jag inte slänga bort den efter att ha använt den en gång, så att jag nästa gång jag behövde skära något var tvungen att leta upp ett vasst snäckskal eller ett vässat burklock. Jag hade hängt fast vid kniven som om mitt liv hängde på det - vilket det kanske hade gjort.
Nå, gillar i alla fall att mitt speljag tänker som jag 😃

Minus är att responsen är lite dålig emellanåt. Ofta behöver du knacka flera gånger för att få en reaktion.
I HOP:arna är det en konstig straff-frysning ibland när du knackar första gången. Vanligtvis är sådant till för att undvika knacka-på-allt-hela-tiden, men här räcker det att knacka en gång efter flera sekunders uppehåll, så jag förstår inte poängen.

När du färdas i de underjordiska gångarna är det långa sekvenser, som känns lite överflödiga efter ett tag. Det kanske ska vara stämningsskapande, men det tar lång tid att färdas fram och tillbaka. Visst det går att använda skippa-knappen eller snabbförflyttning, men jag undviker helst det.
Kartan är hyfsad, men lätt förvirrande. Ställena verkar ha indelats tematiskt mer än geografiskt. Och att-göra-indikatorn är ibland helt frånvarande.

Men det är ett välgjort, rekommendabelt spel. Och en del av pusslen är verkligen svåra. Som orgelpusslet, som kändes oöverstigligt, men med lite tålamod och uppmärksamhet så gick det att klara.